marknära ozon

Idag finns en utbredd oro att ozonskiktet blir allt sämre på grund av utsläpp av föroreningar som innehåller kemikalier som klor och brom. Detta fenomen brukar oftast kallas för “ozonhålet”. Sådana försämringar gör att stora mängder ultraviolett strålning når jorden som i sin tur kan orsaka hudcancer och grå starr hos människor och djur kan även skadas.

Strålning som når jorden hämmar också den reproduktiva cykel av växtplankton och de encelliga organismer som alger som utgör den nedersta delen av näringskedjan. Biologer har rädsla för att minskningar av växtplankton kommer att minska populationerna av andra djur. Forskare har också dokumenterat förändringar i reproduktionen av ung fisk, räkor och krabbor samt grodor och salamandrar som har utsatts för höga mängder ultraviolett strålning.

Klorfluorkarboner (CFC), är en kemikalie som under de senaste 50 åren har används i allt för stor utsträckning av industriländerna och är den boven i förstörandet av ozonlagret. Detta kemikalien förekommer mest i äldre kylskåp.

När CFC når den övre atmosfären och utsätts för ultraviolett strålning, orsakas en nedbrytning av ämnet som innehåller klor. Klor reagerar med syreatomerna i ozon och sliter sönder ozonmolekylen. Det krävs ytterst små koncentrationer klor för att första stora mängder ozon. Endast en kloratom kan förstöra så mycket som hundra tusen ozonmolekylen.

Ozonskiktet över Antarktis har särskilt påverkats av föroreningarna sedan mitten av 1980-talet. Denna region som har en låg temperatur påskyndar omvandlingen av CFC till klor. Den här process kan påskyndas ännu mer under våren och sommaren då solen skiner under den största delen av dagen.  Detta på grund av att kloret reagerar med solen ultravioletta strålarI vissa delar av Antarktis dessa faktorer göra att så mycket som 65 procent av ozonskiktet har försvunnit. Detta är vad en del människor felaktigt kallar “ozonhålet”. I andra regioner har ozonskiktet försämrats med cirka 20 procent.

Omkring 90 procent av det CFC som för närvarande finns i atmosfären har avgetts från de industrialiserade länderna på norra halvklotet, inklusive USA och Europa. Dessa länder förbjöds CFC år 1996, och mängden CFC i atmosfären minskar nu. Men forskarna uppskattar att det kommer att dröja ytterligare 50 år för CFC nivåer att återvända till sina naturliga nivåer. När dessa nivåer har återkommit till de normala kommer även ozonlagret att kunna reparera sig.